linncarlsson.webblogg.se

Att ett år består av 12 månader, 52 veckor och 365 dagar känns just nu ganska avlägset. Med bara några få timmar kvar av detta år, har jag fastnat i tankarna om hur händelserikt och lyckligt mitt 2013 har varit. På något vis känns det därför lite sorgligt att ta farväl att detta år men samtidigt växer spänningen inom mig för vad år 2014 har att vänta. För att minnas året som har varit tänkte jag därför göra en kort årsresumé samt dela med mig av mina nyårslöften! 

 

2013 började med en kall, mörk och snötäckt vinter. Jag och många andra kommande studenter satt långt in på nätterna och skrev uppsatser tills tangentborden luktade bränt och fingrarna var ömma. Tredjeringarnas korridorer och stolar i klassrummen ekade ofta tomma och det heta samtalsämnet på rasterna var självklart studenten.

 

I februari och mars stundades min 19-årsdag, alla hjärtans-dag, studentskiva och Johan Glans på cirkus. Under mars månad tog även min framgång i kampen mot min övervikt och strävan efter ett hälsosammare liv fart. Det är just denna resa som min blogg kommer att byggas på väldigt mycket. För att få stöd i min viktnedgång välkomnades jag i en fantastisk samtalsgrupp för överviktiga under ledning av psykologen och ätstörningspecialisten, Gunborg Palme.  

 

Under hösten tog jag tillfälle i akt att söka in till universitetsutbildningar. Sedan jag var 14 år har min dröm och mål varit att bli jurist. Dock visste jag vilka höga betyg som krävdes och var beredd att gå all in på gymnasiet. Med oerhört bra planering, organisation och målinriktning gick jag ut med betyg som jag inte kunde vara annat än stolt över, och för mig var det viktigast. Så högst upp på min ansökan i höstas tog juristprogrammet vid Stockholms Universitet plats. Under hela hösten gick jag runt med fjärilar i magen när jag tänkte på framtiden som juriststudent och nervösare skulle jag bli då jag beökte öppna domstolen vid Stockholms tingsrätt i oktober för att sluka mer erfarenheter. Urval 1 hölls den 11 december och när jag loggade in för att kika på beskedet kändes det som en sten föll från halsgropen ner i magen, stålade ut i armar och ben och gjorde axlarna alldeles svaga. Jag var antagen, mitt största mål hittills i mitt liv var nått, hallelujah! Nu väntar alltså en 4,5 årig juristutbildning och jag ska äntligen få chansen att bli den jag vill, - drömmar kan helt enkelt bli verklighet! 

 

I våras var det äntligen min tur att ta studenten. Dagen som jag länge hade väntat på blev helt magisk och sommaren skulle komma att bestå av lugna, härliga dagar tillsammans med Felix, min familj och vänner samt till mina stora intressen. Ett bättre avslut på denna period i mitt liv kunde jag absolut inte fått. 

 

I början av oktober skrev jag in mig på arbetsförmedlingen. Att kalla mig själv för arbetslös ansåg jag som oerhört trist så jag valde att kalla mig själv för en aktiv arbetssökande. Första dagen började jag med att lägga fokus till att verkligen få till ett bra CV samt personligt brev, jag samlade sedan ihop mina betyg (som jag för övrigt är mycket stolt över), rekommenadtioner och arbetsintyg för att skapa en stabil mapp.

 

Sedan började jag att matcha mig själv, mina intressen och erfarenheter till olika arbeten som jag skulle kunna tänka mig och det slutade med att jag främst sökte vikarietjänster på förskolor, grundskolor och gymnasium. Cirka 10 ansökningar nöjde jag mig med första dagen i jobbsökandet. Dagen därpå blev jag uppringd av ett intressant bemanningsföretag som söker vikarier till bl.a. förskole, grundskole och gymnasieuppdrag. Dem hade nappat på min ansökan och jag blev erbjuden en arbetsintervju redan samma vecka. Spännande tänkte jag och tackade direkt ja. Väl på väg till arbetsintervjun väntade jag ivrigt på min nervositet som jag absolut var säker på skulle dyka upp vilken sekund som helst. Nervositeten dök aldrig upp, istället klev jag in på ett mycket välkomnande kontor med trevlig personal som utan tvekan byggde upp min självsäkerhet och positiva sida. Jag lämnade kontoret med en extremt bra känsla i magen efter en arbetsintervju som inte kunde gått bättre. Några dagar senare ringde företaget i fråga upp mig och frågade om jag var intresserad av en anställning hos dem. Och visst var jag det, jag hade ju i princip gått och väntat förhoppningsfullt på just detta samtal. En introduktionsträff senare och jag gav mig ut på arbetsmarkanden som nybliven vikarie för förskoler, grundskoler och gymnasium.

 

 

Nu har det gått tre veckor sedan jag skrev under anställningsavtalet och jag njuter varje dag av att få arbeta med något som jag verkligen tycker är kul. Att få arbeta med barn och ungdomar är så mycket mer än att bara sträcka ut en hjälpande hand, det är ett arbete som kommer att påverka framtiden och som hela tiden bygger på mig själv som förebild till att skapa självkänsla och integritet för dessa unga människor. Ibland känns det som att jag delvis är född till att lära ut och tycker att jag också är bra på det jag gör. Dock är jag ju ingen lärare, vilket betyder att jag inte har samma krav och villkor kring själva lärandet. Men självklart tar jag mitt jobb på stort allvar. 

 

Jag säger inte att den som är jobbsökande kommer att få jobb efter bara ett försök. Men det jag vill förmedla är att man inte alltid behöver ställa sig så negativt mot en arbetslöshet, utan försöka sätta upp egna mål, finna det positiva med jobbsökandet och bara ge sig tusan på att jag är den som arbetsgivarna ska och vill anställa. Själv klev jag in på arbetsförmedlingen med den inställningen och gick ut med ett enligt mig, oerhört roligt arbete framför mig. Så till alla jobbsökande människor där ute, speciellt till mina jämngamla som tog studenten i våras och är i behov av arbete, jobben finns, det gäller bara att bygga upp en positiv inställning, mål, en vilja och tro samt en envishet som jävlaranamma. Då kan bara latheten och negativiteten sätta stopp!

Dagen har idag spenderats tillsammans med min storasyster, som började med en snabbfika hos vår mamma för att sedan åka vidare till Farsta. Väl i Farsta blev det lite shopping, middag och så klart en del girltalk! 

Det senaste året har jag och min syster byggt upp en fin relation till varandra som vi faktiskt inte har haft förut, och det är verkligen något som jag är oerhört tacksam och glad över, men också något som jag saknat och längtat efter. Att få ha en storasyster. Det är underbart! 

 

Imorgon ser jag fram emot en heldag med både fotboll och hockey tillsammans med Felix ♥ 

Hoppas att ni alla har haft och har en trevlig helg. 

 

En del av det som fick följa med hem: 

 

 

Hösten är absolut min favoritårstid. Att plocka fram alla tjocka och gosiga halsdukar, hoppa i ett par snygga kängor som är redo för att släpas i höstens alla färgglada löv samtidigt som Melissa Horn och Lalehs nya album spelas i hörlurarna, tända ljus och dricka te om kvällarna framför mina favoritserier som precis dragit igång och måla naglarna i mörkare färger är helt klart livsglädje för mig. 

 

Något som jag också tycker förgyller hösten är halloween och all helgona. Under halloween är det obligatoriskt för mig att piffa upp stämingen hemma med en pumpa som jag gör till en ljuslykta, men också bänka mig framför ett Harry Potter-maraton och under all helgona brukar oftast jag och min familj besöka skogskyrkogården för att ägna några tankar till våra kära, bortgågna släktingar. 

 

Detta är nog 123084e bloggen jag startar, dock är skillnaden dem emellan att denna blogg är här för att stanna. 

Jag kommer främst att skriva om resan till mitt friskare liv, dvs. om kampen mot min övervikt men även om en hel del annat om mig!