linncarlsson.webblogg.se

I våras var det äntligen min tur att ta studenten. Dagen som jag länge hade väntat på blev helt magisk och sommaren skulle komma att bestå av lugna, härliga dagar tillsammans med Felix, min familj och vänner samt till mina stora intressen. Ett bättre avslut på denna period i mitt liv kunde jag absolut inte fått. 

 

I början av oktober skrev jag in mig på arbetsförmedlingen. Att kalla mig själv för arbetslös ansåg jag som oerhört trist så jag valde att kalla mig själv för en aktiv arbetssökande. Första dagen började jag med att lägga fokus till att verkligen få till ett bra CV samt personligt brev, jag samlade sedan ihop mina betyg (som jag för övrigt är mycket stolt över), rekommenadtioner och arbetsintyg för att skapa en stabil mapp.

 

Sedan började jag att matcha mig själv, mina intressen och erfarenheter till olika arbeten som jag skulle kunna tänka mig och det slutade med att jag främst sökte vikarietjänster på förskolor, grundskolor och gymnasium. Cirka 10 ansökningar nöjde jag mig med första dagen i jobbsökandet. Dagen därpå blev jag uppringd av ett intressant bemanningsföretag som söker vikarier till bl.a. förskole, grundskole och gymnasieuppdrag. Dem hade nappat på min ansökan och jag blev erbjuden en arbetsintervju redan samma vecka. Spännande tänkte jag och tackade direkt ja. Väl på väg till arbetsintervjun väntade jag ivrigt på min nervositet som jag absolut var säker på skulle dyka upp vilken sekund som helst. Nervositeten dök aldrig upp, istället klev jag in på ett mycket välkomnande kontor med trevlig personal som utan tvekan byggde upp min självsäkerhet och positiva sida. Jag lämnade kontoret med en extremt bra känsla i magen efter en arbetsintervju som inte kunde gått bättre. Några dagar senare ringde företaget i fråga upp mig och frågade om jag var intresserad av en anställning hos dem. Och visst var jag det, jag hade ju i princip gått och väntat förhoppningsfullt på just detta samtal. En introduktionsträff senare och jag gav mig ut på arbetsmarkanden som nybliven vikarie för förskoler, grundskoler och gymnasium.

 

 

Nu har det gått tre veckor sedan jag skrev under anställningsavtalet och jag njuter varje dag av att få arbeta med något som jag verkligen tycker är kul. Att få arbeta med barn och ungdomar är så mycket mer än att bara sträcka ut en hjälpande hand, det är ett arbete som kommer att påverka framtiden och som hela tiden bygger på mig själv som förebild till att skapa självkänsla och integritet för dessa unga människor. Ibland känns det som att jag delvis är född till att lära ut och tycker att jag också är bra på det jag gör. Dock är jag ju ingen lärare, vilket betyder att jag inte har samma krav och villkor kring själva lärandet. Men självklart tar jag mitt jobb på stort allvar. 

 

Jag säger inte att den som är jobbsökande kommer att få jobb efter bara ett försök. Men det jag vill förmedla är att man inte alltid behöver ställa sig så negativt mot en arbetslöshet, utan försöka sätta upp egna mål, finna det positiva med jobbsökandet och bara ge sig tusan på att jag är den som arbetsgivarna ska och vill anställa. Själv klev jag in på arbetsförmedlingen med den inställningen och gick ut med ett enligt mig, oerhört roligt arbete framför mig. Så till alla jobbsökande människor där ute, speciellt till mina jämngamla som tog studenten i våras och är i behov av arbete, jobben finns, det gäller bara att bygga upp en positiv inställning, mål, en vilja och tro samt en envishet som jävlaranamma. Då kan bara latheten och negativiteten sätta stopp!